Datorn

Nu är det så att jag är en klant.
Inte alltid, men ibland. Tankspridd kallas det.

Häromdagen var vi ute på moppen och shoppade, åt gott och kom hem vid 23 eller så. Då står våran tvätt redo på receptionsdisken i två paket av tidningspapper. Dom vill ha betalt direkt för det, 520 räpar, och kan absolut inte sätta det på rumsnotan. Vet inte om dom har rumsnotor faktiskt, är ju ett skithotell så antagligen inte.
Då jag inte har det på mig drar jag upp och hämtar pengar på rummet och tar samtidigt med mig datorn för lite nattsurfning.
När jag tagit tvätten och surfat klart inser jag att vi glömt två kassar under sadeln på moppen med några dassiga klädesplagg.
Men jag kan inte öppna med händerna fulla och måste ställa ifrån mig antingen dator eller tvättpaketet.
Efter en kort funderare blir det det datorn jag ställer längst ner på moppen där man har fötterna, fiskar fram nyckeln och öppnar. Tar de två kassarna och stänger locket.
Men nu har jag händerna fulla igen och Linda står bredvid och försöker skypa, jag undrar om jag kan få lite hjälp men utan respons. Nu bär jag tvätt och nya kläderna i en hand när jag fibblar ur nyckeln, ner i fickan och säger till Linda att jag går upp.

Uppe på rummet är det stökigt och sandigt som vanligt så vi städar ett tag, skakar av sängkläderna, duschar och hoppar i säng.

Kanske 30 minuter senare kommer jag på.. datorn… Vart är datorn?

Letar en minut och inser till min förskräckelse att den finns inte här. Jag ställde den på moppen. Lämnade jag den där?! Är jag dum i huvudet?!

Tröja på, ficklampa i hand och ner för att leta!
Men som väntat fick den fötter snabbt. Jag kollar receptionen men all personal är borta och ser ingen dator någonstans.

~”Hepp! Skit i den då, var ändå inge bra!”

Dagen efter förklarar jag vad som hänt, men precis som med mobilen så fnissar dom åt mig. Eller med mig då jag själv ser det roliga.
Hotellchefen ska fråga dom som jobbade igår om någon sett den men jag förstår att den är borta för evigt och är helt ok med det.

Senare på kvällen pekar chefen på en man jag aldrig sett här förut och säger.
-”That man has your computer”
Whaaaat? Ok då.

Snubben är någon form av festarrangör och säger att han hittade den vid 3-snåret.
Hmm, kan vara så att jag vaknade mycket senare än jag trodde när jag var uppe och letade.
Men men. Han har den och ska ha stort kalas här i kväll. ”Communion” är det tydligen. Någon kristen grej som jag inte förstår mig på. Han frågar vad svenskarna har för religion, jag svara ”Kristendom men väldigt sekulärt”, berättar också att jag själv är döpt, konfirmerad och agnostisk men känner inte till Communion.

Hur som helst så ska han komma på kvällen med den.

Nu är kvällen här och full fest! Massor med uppklädda kristna Goaner, liveband och stor buffé. Men ingen datorkille vad jag kan se, vill inte tränga mig på så jag scannar området utifrån utan framgång. Beslutar att vänta tills imorgon. Chefen känner han trots allt.

Dagen efter på eftermiddagen får jag datorn av personalen och ger 1000 rupinaler som jag ber honom ge till festarrangörer och hälsa från mig. Tydligen går vi om varandra hela tiden så hoppas han fick pengarna och dom inte hamnade i hotellsnubbens ficka.

Så nu har jag datorn igen och hoppas någon dyker upp med min mobil härnäst!

Jag ska vara försiktigare i framtiden. Rätt var det är så tappar jag bort passet, flygbiljetterna, underkläderna eller något annat viktigt. 🙂